Det började i min mormors barndomshem i Tåsjö, Ångermanland. Min relation till döden. Jag kanske var åtta år. Jag tänkte att huset hade varit ett levande hem men nu bara ett sommarhus. När vi åkte därifrån stod det öde och tomt igen. I ett klassrum eller på en buss kunde jag plötsligt tänka på en kvarlämnad schampooflaska (Timotej) i husets badrumsfönster. Jag såg ljuset skifta runt flaskan, såg dagar bli nätter...