Queen & renhorn

Dröm

Säcken är tung och full av mänsklighet. Men så drömmer hon en natt att hon är en pil. Att hon lämnar sin båge och flyger genom en vårgrön björkskog i hög hastighet. Det är en tyst skog utan människor och djur. En ljus skog utan sol.

Hon hör inte grenarna som piskar henne. Hon tänker att skogen är enorm, att det finns en mening i detta besynnerliga landskap, ett mål.

Då ser hon sin fysiska kropp stå på en klippa längre fram. Hon lämna pilen och landar i den. Med barnets ögon blickar hon ut över skogen och dess ohyggliga omfattning. En känsla av svindel drabbar henne. Hon förnimmer den verkliga storheten. Den största. Plötsligt slungas nytt blod i hennes hjärta och hon känner en närvaro. En närvaro vars ljus lindrar hennes trötta skavsårshänder. Någon ber henne vänligt att sträcka ut armen. Kvinnan tänker att det här är en ovanlig dröm. En dröm hon vill minnas när hon vaknar. ”Snurra sakta nu. Under tiden du roterar vill jag att du tittar på din hand.” Kvinnan gör som rösten säger och handen bildar långsamt en cirkel runt hennes kropp.

”Så långt räcker du. Så stor och så liten är du…”

Share Button